Båtmodeller

  Enkelskrov med följande kölar.

Långköl

De tidigare segelbåtarna i modern tid var långkölade, en del byggs fortfarande på det här sättet efter klassregler som till exempel Folkbåten. Långkölens fördel är att den är mera stabil i sin kurs, nackdelen är vid snabb manöver vid till exempel stagvändning. Motorbåtar är oftast byggda efter principen långköl, eller har en v botten.

 Fenköl

Fenköl har tillkommit först för kappsegling för att kunna gör snabba manövar vid stagvändning, en fenkölad båt har inte den kursstabilitet som en långkölad båt har.

 Bulbköl

Bulbköl är en typ av fenköl där den större massan är placerad längst ned på kölen i en bulb.

 Svängköl

Svängköl är en typ av arrangemang för att kunna vinkla kölen i sidled längs en segelbåts långskeppslinje. Vissa båtar, till exempel VO 70-båtar, kan med hjälp av hydraulik vinkla kölen mot lovart (mot vinden) för att öka det upprätande momentet.

Segelbåts skrovet utvecklas ständigt.
Lite Historia om båtutveckling.

Flerskrovsbåtar

Flerskrovsbåtar är ett samlingsnamn för båtar med fler än ett skrov. En båt med två skrov kallas katamaran och en båt med tre skrov kallas trimaran. Termen flerskrovsbåtar används bland annat vid klassindelning vid tävlingar där handikappsystemet LYS används[1].

Katamaran, båttyp med två parallella skrov som förekommer i såväl segel- som motordrivna former. Katamaraner är ofta snabbare, stabilare och rymligare än motsvarande enskrovsbåt.

Eftersom stabilitet och rymd kan åstadkommas genom att öka avståndet mellan skroven, istället för att öka de enskilda skrovens bredd, kan katamaranens skrov ofta vara mycket smala. Därmed blir vågbildningsmotståndet litet och skrovhastigheten betydelselös. För att denna fördel skall kunna utnyttjas måste katamaranen (med last) vara lätt. Om fylliga skrov behövs för att hålla båten flytande ger katamarankonstruktionen inte någon större fördel.

Segelbåtar har ett stort behov av stabilitet, för att motverka den krängande kraft seglen ger upphov till. På enskrovsbåtar uppnås denna stabilitet genom en tung köl och katamaraner kan alltså lätt göras lättare än motsvarande enskrovsbåt. Katamaranen har dock större våtyta än enskrovsbåten och i låga hastigheter dominerar den av våtytan beroende friktionen över vågbildningsmotståndet. Ifråga om vanliga familjebåtar, med måttlig rigg och konventionella material, behöver katamaraner inte vara snabbare än enskrovsbåtar.